majajonson

Det här är det bettet jag hoppar Sekúr på just nu. Det är en blandning mellan bett och hackamore, och kan vara bra på heta hästar.

Jag kan tyvärr inte hitta så mycket information om det, men vad jag kan säga är att hur långa skänklarna är avgör hur skarpt bettet är. Dessutom kan man göra som mig, göra det mildare genom att sätta ett ludd över nosen, en kindkedjetunnel över kedjan och gummi över bettet. Men det är fortfarande ett skarpt bett, så man måste ha en försiktig hand.

De förra ägarna hade det här bettet på honom så jag tänker ha det tills jag kan byta ner mig, förhoppningsvis till vanligt tredelat :)

Ett gagbett finns odelat, tredelat eller tvådelat. En specialtygel (gagstraps) löper från nacken genom bettringen och sedan neråt bakåt i tygel till ryttarens hand. Det blir hävstångseffekt med tryck i nacken. Används på heta hästar, kan användas med två tyglar och kräver en mycket mjuk hand.

Det brukar passa bäst på hästar som går uppåt med huvudet, de kommer ner med den här speciella hävstången. Det fungerar sämre på hästar som går nedåt med huvudet och blir framtunga. Hästen kan skadas i munnen om ryttaren inte är rutinerad.

Källa: Hippson Magasine och Stallboken

Jag har ridit på gagbett en gång, och jag tycker att det var lite läskigt att rida på. Det är svårt att ge eftergifter på grund av remmen upp till nacken, det blir som en fördröjning så det är lätt att hästens huvud försvinner bakom hans om man inte ser upp, om ni fattar? Man måste vara väldigt försiktig och mjuk i hand.

Hackamoret verkar över nosryggen på hästen och man kan ha mycket bra kontroll över hästen trots att den inte har något i munnen.

Det är ett bra alternativ om hästen har tandbesvär eller väldigt känslig mun. Det är trevligt för hästen att gå på hackamore, vissa hästar trivs inte med bett och då kan man i stället använda hackamore. Man har märkt hästar som hoppar bättre på detta.

Dock blir det svårare att styra och det finns en skaderisk om det hamnar fel. Det får inte hamna för långt ner på nosryggen, där skelettet övergår till brosk och där kan det göra skada. Däremot får det inte sitta för långt upp så skänklarna skaver mot kindbenet. Det kräver också en period av inlärning innan hästen kan gå på hackamore. Man måste vara försiktig.

Passar inte på hästar som blir långa och låga då ryttaren inte får samma finkänsla, hästarna kan bli svåra att hålla ihop.

Kimbelwickbettet verkar i gomtaket men ger rörelsefrihet åt tungan. Det är ett hävstångsbett som kan användas på flera olika sätt. Att fästa tygeln i den stora bettringen ger mild inverkan, jämfört med placering i den nedre ringen. Är generellt lite mildare än ett pehlambett.

Man bör som i de flesta fall vara rutinerad och ha en stadig hand för att kunna rida på det här bettet. Det är ett skarpt bett, men kan göras mildare genom att sätta en kindkedjetunnel över kedjan.

Källa: Hööks bettguide, Stallboken och Hippson Magasine

Har lite att tillägga om stångbett, informationen är bland annat tagen från enevigponnymamma.blogg.se:

Alla bett med hävstång fungerar på liknande sätt: varje tygeltag blir kraftigare, man blir "starkare" i handen o bettet får en större inverkan. Därför ökar också skaderisken i hästens mun.

För att förhindra obehag o minska skaderisken finns det flera saker man måste tänka på:

• Hävstångsbett bör alltid vara odelade eftersom delade bett rör sig för mycket i hästens mun och kan både sticka upp i gommen, slå mot tänderna och klämmas i mungiporna.
• Hävstångsbett bör inte heller ha för hög port för det kommer också slå upp i gommen när bettet vrids då man tar i tygeln.
•  Hävstångsbett skall alltid användas med kindkedja och det är viktigt att den är spänd lagom hårt. Annars inverkar inte bettet på rätt sätt. Kedjan ska inte sitta åt när tyglarna är lösa, men den ska vara så pass hårt spänd att hävstången inte kan röra sig mer än c:a 30 grader när man tar tyglarna.
•  Skumrem ska man också alltid ha på bett med hävstång. Den stabiliserar bettet och gör framförallt så att inte bettet kan "tippa framåt" när man t.ex. leder hästen i tygeln.

 
Skumremmen är det vita snöret som sitter fäst i den lilla lilla ringen om ni ser? :) Den hindrar alltså bettet från att vikas framåt!

Fick frågan vad ett delta är och det är en läderrem som man kan sätta mellan två ringar på bettet, "trycket" fördelas då i båda ringarna.

Pessoabettet är omdiskuterat och har alltid varit. Det är från början ett körbett som på senare år börjat användas i ridning.

Tygeln fästs beroende på vilken effekt man vill åt. Ett delta kan användas. Man kan använda två tyglar på det här bettet också. Bettringarna sitter lösa vilket gör hävstångseffekten mindre skarp.

Däremot är det lätt att pessoat viker sig upp och skadar gommen, det kan därför vara skadligt. I hoppningen blir hästarna svårstyrda och får svårt att följa tygeln med hävstångseffekten i båda mungiporna. Jag har sett alldeles för många bettsla upp sina framförallt ponnyer på pessoa utan att egentligen göra nåt åt problemet, i dessa fall gör pessoat det värre tycker jag.

Däremot kan det vara användbart i markarbete innan man betslar upp inför hoppningen, för att liksom känna på hävstångseffekten lite. Jag brukade använda det när jag red ut för då kunde Min-San bli riktigt pigg, och så red jag på det för att inte bara rida på samma tredelade bett hela tiden. Jag red då för det mesta på rätt lång tygel, eller tog honom inte i munnen bara när jag behövde för att göra en tydlig markering.

Så nu börjar vi komma in på lite skarpare bett.

Pehlembettet kan användas med eller utan delta. De finns olika varienter t.ex. raka, i gummi, tvådelade. Man kan också välja att rida med två tyglar, en i övre och en i nedre ringen så kan man släppa efter på den undre när hästen känns fin.

Skänklarna gör bettet skarpare ju längre de är. Ryttaren måste vara försiktig och ha en bra hand. Däremot gör skänklarna så att bettet går att variera mycket i skarphet.

Fasta bettringar i denna form kan också kallas eggbett och är ett av de mildaste betten. Vad jag vet är det bra till hästar med bettskador. Och att det minskar risken för att hästen kläms i mungiporna.

Men har också hört att man måste ha en försiktig hand, att det är lite skarpare. Vet ni varför?

3-delade bett finns i många storlekar och former. De kan ju förekomma att andra bett, som exempelvis pessoa eller mitt kombinationsbett är tredelade, men nu tar jag mest upp tränsbettet med rörliga ringar och vad de tre delarna är bra för egentligen.

De tre delarna gör att det ligger rakt, mjuk och följsamt på tungan. Ju smalare det är desto skarpare är det, ibland sägs det att tredelat är skarpare än tvådelat men det är att föredra på hästar som drar upp huvudet, då tvådelat åker upp mot svalget och då kan hästen bita på bettet. Annars har tredelat nästan ersatt det tvådelade!