Var det någon vis som skrev om på bilddagboken. Tänker ta upp ämnet, med MINA åsikter. Kommentera gärna så kan jag ta upp era också!

Jag tycker att det är jätte viktigt att man strävar efter en så naturlig uppväxt som möjligt. Alltså att hästen får vara med sin mamma, springa på stora ytor med sina vänner i samma åldrar och utvecklas. Det är faktiskt så, vad jag har hört och av det jag sett, så att hästen inte utvecklas psykiskt som den ska om den inte får tillgång till detta.
   Dock anser jag att det är fel att bara "uppfostra" unghästen som en skogsmulle. Vi ska ju ändå jobba med hästen i framtiden, så vi borde göra det naturligt att vi finns runtom i närheten som en kamrat, en ledare, en förebild men inte påverkar för mycket. Kanske klappar, ger dem mat och hanterar fölet lätt. Med åldern ökas kraven.
   Att ställa för höga fysiska krav tycker jag också är fel, i värsta fall kan det påverka unghästens växtfas negativt! Man måste acceptera att alla hästar växer olika fort, precis som vi människor. De är inte alla i samma fas vid treårstestet exempelvis, så bara för att det inte går så bra då behöver det inte betyda att hästen inte blir bra när den vuxit färdigt!
   Det här tycker jag att man kan göra:
Vänja fölet vid att ha människor i sin närhet, försöka ge den positiva upplevelser och stärka psyket och förberede den inför framtiden. T.ex. genom att låta den muskla sig själv med stora hagar och kompisar, naturliga hinder i hagen som den får ta sig över själv (det främjar hoppglädjen och tekniken!), olika föremål som plastbalar, traktorer, hinder etc. i närheten så det blir naturligt. Vänja den vid enkel hantering såsom att ha grimma på sig och bli ledd, (dock inte tvinga den!!) och bli borstad.

Alltså, keep it natural! :)