Jag kan inte sluta tänka på det. Jag vill bli något. Och jag älskar sporten jag håller på med nu, jag vill kunna leva med det här. Så nu kämpar jag, men är så rädd att bli fast i en hobby. Detta är mitt liv. Och det är så jag vill att det ska vara!

Det är så extremt svårt, jag önskar att man kunde hoppa över skolan och sitta och rida tre timmar om dagen. Erfarenheter och kunskap kommer till mig varje ridpass och varje dag men jag måste öva upp känslan och den går inte att hasta fram. Sedan de stora problem med kontakter och pengar. Aah, det är ju så himla viktigt i den här sporten. Att hitta en grymt fin häst som man kan ta sig an de större klasserna med när man kommer dit. Då behöver man för det första känna folk som låter en rida deras hästar, ju fler och ju bättre man gör det desto större chans att fler ser dig och du får rida ännu fler och ännu bättre hästar. Och du kan få bättre sponsorer, så att detta inte ruinerar dig utan att du faktiskt kan leva av det.

Fan vad jag vill. Jag känner mig instängd.