Vet ni vad? Jag har sjukliga problem med min längd.

JAG HATAR DEN. Hela mitt liv har jag haft problem med min längd, när jag var liten ville jag vara lång och nu vill jag bara bli kort. Flera av er måste ha någon sorts liknande problem, eller hur?

Jag älskar klackskor. Jag skulle helst gå med de så ofta jag kunde! Men vet ni? Jag gör det a l d r i g för att jag är rädd för att skrämma bort killarna. Jag blir liksom över 185cm med de flesta snygga klackar, redan då börjar jag ju gå om flera killar i längd. Jag har också dålig hållning, som jag antar kommer med längden.

Flera av mina kompisar som är korta går också dagligen med höga klackar för att bli längre. Det gillar jag inte heller, eftersom flera av dem helst skulle slänge på sig ett par convers och har problem med hälsenorna.

Jag har börjat ändra attityd dock. VADFAN ska jag bry mig om vad folk tycker? Jag låter mig själv vara lång och "se ner" (ursäkta ordvitsen) på de som känner sig hotade av min längd. Jag går med mina snygga heels, jag rätar på ryggen och känner mig stolt för att jag är den jag är och är inte beroende av att alla ska gilla mig. Jag gillar utsikten där uppifrån!!!

Och ni korta tjejer, släng på er ett par flats och ROCKA KORRIDORERNA! Jag tycker att det är sjukt vackert att vara kort, och jag är sjukt avundsjuk på er. Låt eran personlighet fylla de centimeter eran längd inte tar. Det är ändå ni korta tjejer som killarna lättast fallar för, enjoy ;) Och anyways, varför bry sig om dom? Ha kul, spring runt, låt inte ert liv begränsar av vad ni har på era fötter.