majajonson

Vet ni vad? Jag har sjukliga problem med min längd.

JAG HATAR DEN. Hela mitt liv har jag haft problem med min längd, när jag var liten ville jag vara lång och nu vill jag bara bli kort. Flera av er måste ha någon sorts liknande problem, eller hur?

Jag älskar klackskor. Jag skulle helst gå med de så ofta jag kunde! Men vet ni? Jag gör det a l d r i g för att jag är rädd för att skrämma bort killarna. Jag blir liksom över 185cm med de flesta snygga klackar, redan då börjar jag ju gå om flera killar i längd. Jag har också dålig hållning, som jag antar kommer med längden.

Flera av mina kompisar som är korta går också dagligen med höga klackar för att bli längre. Det gillar jag inte heller, eftersom flera av dem helst skulle slänge på sig ett par convers och har problem med hälsenorna.

Jag har börjat ändra attityd dock. VADFAN ska jag bry mig om vad folk tycker? Jag låter mig själv vara lång och "se ner" (ursäkta ordvitsen) på de som känner sig hotade av min längd. Jag går med mina snygga heels, jag rätar på ryggen och känner mig stolt för att jag är den jag är och är inte beroende av att alla ska gilla mig. Jag gillar utsikten där uppifrån!!!

Och ni korta tjejer, släng på er ett par flats och ROCKA KORRIDORERNA! Jag tycker att det är sjukt vackert att vara kort, och jag är sjukt avundsjuk på er. Låt eran personlighet fylla de centimeter eran längd inte tar. Det är ändå ni korta tjejer som killarna lättast fallar för, enjoy ;) Och anyways, varför bry sig om dom? Ha kul, spring runt, låt inte ert liv begränsar av vad ni har på era fötter.

Jag vet att det fortfarande är en del som läser min blogg, de gånger jag lyckas uppdatera. Flowet på hästfronten har varit lite lågt, inspirationen räcker liksom inte till. Men jag känner för att öppna upp mig så mycket mer här och ta ett steg bort från hästidén. Jag kör på att dela med mig av allt intressant som händer mig, så blir det lite mer aktivt här! Och det är lite tyst från er på senaste tiden, så jag skulle uppskatta om ni kom med lite kritik eller nåt sånt. I miss you guys!

Ja ni, det är typ den frågan som står i vägen för mig. Jag vill verkligen så gärna komma framåt, men jag är rädd att satsa så mycket att jag blir sårad om det inte går. Och jag är rädd för vad jag offrar på vägen, det kanske är förgäves om jag ändå inte kan komma hur långt som helst. Jag menar alltså ifall pengar kommer sätta gränsen någon stans.

Jag orkar inte tänka på det just nu, än så länge ligger det för långt fram men snart måste jag komma på hur jag ska ta mig förbi det hindret. Eller välja en annan väg.

Är ute på landet, hos min farmor med Ditte och familjen. Ska skriva en hel del imorgon när jag kommer hem! :)

Skulle Oskar varit tjej skulle vi ju skickat honom till ridskolan på en gång. Det borde ju inte vara någon skillnad på killar egentligen, men tänk er detta. Han är snart 12 år, han känner ingen på ridskolan och han har inga vänner med sig. Det är inte särskilt kul att komma som ensam kille till ett ställe där han inte bara inte känner någon utan också är på en lägre nivå än de flesta i hans ålder. Jag tycker definitivt att han ska till ridskolan, men jag tycker att han ska få lära sig grunderna med mig så att han kan hoppa in i en bättre grupp :) Det skulle nog kännas bättre för honom!

Som vanligt kan det komma upp något kul, som jag vill dela med mig av men glömmer nästan aaalltid bort det! Ska i alla fall sätta på lite musik, ha mobilkameran i högsta hugg och fota ifall något spännande dyker upp ;)

Herregud, den killen har nåt. Han är speciell, han har det. Nåt som gör att man hajjar till. Något mystiskt, något som gör att man inte kan ta ögonen ifrån honom. Och rösten, och ögonen....

Stör mig på folk som leker martyrer.

Alltså...

Visst är det häftigt? Och vackert? Mitt hjärta skuttar med i varje språng!

Det är verkligen världens vackraste och häftigaste sport. Jag vill komma igång nu.

Jag kom att tänka på det nu. Hur viktigt är det att klä sig själv och hästen? Jag tänker så att det egentligen inte spelar någon roll, man klär sig väl i vad fan man vill det är ju inte så att kläderna påverkar hur duktig du eller hästen är.

Men sen tänker jag också så här. Jag älskar kvalité. Jag blir faktiskt GLAD av att sätta på mig ridkläder av bra kvalité, samma sak när det gäller schabrak och täcken så blir jag glad varje gång jag använder något av bra kvalité. Nu behöver det ju inte vara så att priset alltid syftar på kvalitén, utan ibland betalar man bara för märket. Men mina erfarenheter, speciellt inom hästutrustning, säger mig att kvalité lönar sig OCH kostar.

Personligen lägger jag hellre ner extra pengar på något jag verkligen är nöjd med som håller länge än något jag inte riktigt är nöjd med p.g.a. att det slits fort eller krymper och så behöver jag ändå köpa ett nytt snart.

Så jag köper hellre dyrt och sällan än billigt och ofta. Så då blir det ändå att jag klär mig i nästan bara "märkesgrejer", men gör det mig till en dålig person då? Jag lägger inte ner mer än de flesta på grejer till mig och min häst, när jag väl handlar så tänker jag efter vad det är jag lägger mina pengar på. Men ändå verkar många reagera när de ser mina schabrak, mina stövlar och min hjälm och därefter döma mig som "snobb". Vad tycker ni? Förtjänar jag det?

Så, i höst ska jag bara satsa på att bygga upp Kurre. Ska jobba stenhårt på dressyren och att framför allt muskla rygg och bakben. Ska försöka starta lite dressyr, några clear rounder kanske max 1.10 ifall hoppningen sitter enkelt men annars chillar vi med tävlingar. Ska liksom inte satsa på att träna och köra hårt för bra resultat. I vinter ska han få vila lite igen.

Sen i vår sätter vi igång! Han ska ridas igång och sedan tävlas upp inför sommaren. Målet: starta 1.20. Åtminstone. Ska se till att han är så fräsh som möjligt och verkligen toppa honom, för nästa sommar kommer han troligtvis att säljas. Då ska vi leta ny häst! Spännande, för jag vet inte alls vad det blir för en. Kanske blir det en 5-6 åring, eller en 10-12 åring. Beror mycket på vad man får för priset av hästen, och vad vi hittar!

Jag ska nog fortsätta att rida Lorden lite i höst, kanske börja rida med på några lektioner på ridskolan för att få rida fler hästar och hjälpa de i stallet som behöver hjälp. Vill ha mycket erfarenheter av att rida olika hästar. Kanske startar jag någon klubb eller lokal tävling på Lorden i dressyr eller hoppning, tävlingsrutiner är alltid bra och det är bra att göra reklam för sig själv.

Om min bror nu börjar rida ska jag se hur mycket jag hinner lära honom innan sommaren. Är han tillräckligt duktig för att styra runt en bana kanske vi letar sommarhäst! Antingen en c-ponny som jag kan coacha honom med, eller en maxad d-ponny som vi gemensamt kan rida och tävla upp mitt sista ponnyår och sedan sälja vidare. Jag är i alla fall taggad på att träna ett yngre ekipage, så jag hoppas att han börjar rida!

Jag ska åka mycket på praktik nu, och iväg och träna för bra tränare så fort jag kan. Men mest siktar jag nog på att sticka utomlands efter gymnasiet för att jobba och få internationella erfarenheter och en chans att jobba på mig lite meriter och kontakter.

Nu kör vi!!!

Jag har ju varit så sjukt målmedveten och säker på vad det är jag vill. Jag vill jobba med hästar. Punkt.

Men nu har jag haft det så sjukt roligt de senaste veckorna. Jag har varit ute och festat med mina vänner, planerat massa roligt att göra och så vidare. Så jag var helt inne på att släppa mina planer på att satsa på ridsporten för att i stället gå ut gymnasiet med högsta betyg, jobba mig uppåt, hitta kärleken och skaffa ett jobb med relativt hög lön för att leva livet tills jag hittar kärleken och då skaffar familj.

Vad skulle hända med Kurre då? Jo, jag vet att jag bara inte kan sluta rida. Jag älskar det. Och jag älskar Kurre, så jag tänkte ha kvar honom resten av hans liv. Kanske skaffa en medryttare till honom men fortsätta att ha honom som hobbyhäst och låta honom pensioneras hos mig.

Men vet ni vad? Nu är jag taggad igen. Nytändning big time, man kan inte ge upp bara för att det står ett litet hinder i vägen. Man måste ju kämpa lite!

Jag kan inte hålla mig från att kolla på annonser... hehe. Så jag tänkte att jag lika väl kan visa vad jag hittar, om jag inte hittar något seriöst ;D

Ni som är intresserade av smink måste definitivt kolla http://nyheter24.se/modette/lindahallberg/, Lindas sminkblogg. Sjukt duktig tjej som ger mig daglig inspiration! Smink har aldrig varit så roligt.

Inte för någon annans skull, men för min egen för att jag har så svårt att få allt att gå ihop. Just nu är min motivation så himla låg att jag skulle kunna lägga mig hemma och sova i tre veckor. Skita i betygen, skita i hästarna, sluta med allt. Men nej, jag kommer beta mig igenom detta och göra mitt bästa hela vägen fram!

Det har alltid varit mitt motto. Ge aldrig upp, även om jag är lat så avskyr jag att förlora.

Åkte ut och tränade Lorden för Jeanna idag! Men jag är så trött nu på allt plugg och det så jag får nog skriva mer om det imorgon... Bloggis är lite bortglömd nu när slutprov och annat ska utföras innan sommarlovet!

Gör ditt bästa för att leva alla dagar.

Göm dig inte för motgångar, lär av dem.

Älska mångfald, älska bristerna som gör dig unik.

Vidga dina vyer, döm aldrig någon eller något. Inte ens när du tror att du känner personen bra.

Undvik till det yttersta att hata.

Älska livet i sig självt.

Bild