Skrittade mycket innan jag travade runt i skogen och hoppade små naturhinder, han tyckte att det var spännande! Och han skötte sig exemplariskt, rusade inte och studsade inte en enda gång. På vägen hem galopperade jag över en äng där alla hästar brukar bli pigga och testade hans lydighet och balans genom att ge honom mer tygel och då gick han kvar i samma form och tempo vilket är jättebra såklart!

Men när jag tänker efter, så brukar Kurre alltid busa och bråka lite ute. Han brukar helst vilja galoppera fort istället för att skritta, om man inte låter honom springa iväg med huvudet i vädret (som han vill) blir han först sur och kan hoppa och kasta sig åt sidan. Och idag var han lugn som en filbunke. Inte seg, men han skrittade lugnt och fint när jag sa till honom. Och han ökade inte tempot om jag inte bad om det. Känns inte som om jag har tränat så mycket på det att det skulle sitta där han annars vill rusa...

Hoppas att vi kan reda ut detta snart.